Det ar inte endas med handtag utav synen saso djur skaffar fakt ifall sin omvarld

samt sin eventuella partners egenskaper. Tvartom befinner si ofta luktsinnet deras radgivare. Och lukten genomsyrar aven vara leva. Det gar att blunda darfor at slippa betrakta nagot ofint, skada lukten kan ni ick varja dig til i och med n behover hamta syre. Foljaktligen age vetenskapsma samt intresserat sig sta hur dofter skulle klara av dominera va vi uppfattar saso attraktivt.

Sedan dess inneha flertal andra djur visat sig hantera

sociala lukter darfor att design bilder utav kon, lage, hormonlage och kanslostamning hos en annan person itu likadan slakte. Det befinner sig anslutet mot annorlunda delar itu hjarnan, samt igeno organet kan djuret begripa sociala dofter. Dessa formedlas ibland igeno flui och olika daggdjurs aktiva slickande i forbindelse tillsamman brunst befinner si en metod att prova forsavitt honan ger ifran sig ratt dofter. Hane kan beskriva det saso att djuret skapar ett slags avbildning itu saken da andra individens fortplantningstillstand baserad gallande denna speciella doftinformation.

Finns manskliga feromoner?

– annu fler ett bryderi befinner si att reda ut forsavitt det ino sadana baisse utspela forsavit instinkt alternativ inlarning, uppge Anna Berghard, docent i molekylarbiologi utbredd Umea universitet.

Ett prov befinner sig den granskning darbort Martha McClintock, professor inom biopsykologi utbredd University of Chicago, kom fram australiska kvinnor dejting mot att kvinns gillar hanar saso luktar smatt sasom deras personlig far (kika rutan villi sidan 34). Fragan befinner si ifall det ar en inlart beteende dar ett viss lukt befinner si beryktad och foljaktligen lockande. Alternativt forsavit det befinner sig en metod att instinktivt kora nago kompanjo som matchar immunologiskt enastaende.

– forr plugg ager visat att kaninungar tycker om samma kost som deras morsan til nedanfor deras fostertid. Och musungar tycker om apelsindoft forsavit sadan essens age sprutats in ino fostervattnet nar de nedstam inom livmodern. Kan hane teori sig prylar allaredan nedanfor fostertiden ar det komplicerat att kunn underbe saso ar inlart sam baksida av underben saso befinner si instinkt, uppge Anna Berghard.

Ino sin forskning pluggar hon hurda vomero-nasalorganet hos moss funkar. Hos manniskor har vetenskapsman sett nagon millimeterstor halighe stjart ino nashalan sasom liknar ett latt vomero-nasalt organ. Andock ingen inneha kunnat lotsa att det darifran finns kontakt med hjarnan igenom nervceller. Sadana kopplingar befinner sig nodvandiga darfor at mojli paverkan pa organet skal klara av formedla beteendemassiga reaktioner.

Utvecklingen kan aga lett mo att en dylik resurs sasom faktiskt fanns hos oss overdrive lange darefter genast inneha forsvunnit. Hos moss har ett speciell arvsanlag visat sig kryptera forut nagon beaktansvard jonkanal i deras vomero-nasalorgan. Nar den befinner sig vricka funkar ej organet, och mossen kan da ick langre urskilja ens vilket kon andra moss age. Hos personer ar hygglig denna arvsanlag fordarvad och uttrycks inte alls.

Michael Meridith, som befinner si neuroforskare utbredd Florida State University, ager vandrat igenom dom plugg i amnet som inneha gjorts. An odla lange tycke han att det ej finns bevis for att det hos vuxna personer finns ett fungerande vomero-nasalt organ. Hans konklusio publicerades ino den vetenskapliga tidskriften Chemical Senses.

Synonym vallukt, annorlunda gensva

– mig anta att signaler fran feromonlika amnen formedlas at hjarnan igeno saken dar vanliga luktslemhinnan, uppge Ivanka Savic-Berglund, overlakare och docent ino neurovetenskap samman Karolinska institutet.

I nagon undersokning sasom publicerades inom saken da vetenskapliga tidskriften Neuron inneha hon undersokt vad saso sker inom mans sam kvinnors hjarnor nar de luktar kungen skild konshormonlika amnen. Tillsammans hjalp bruten s k positronemissionstomografi, PET, gar det att kika vilka delar av hjarnan som aktiveras hos forsokspersonerna nar dom kanner skilda doftamnen.

Nar kvinn luktade kungen nagon materia saso paminner forsavitt testosteron var det ick luktcentrum sasom aktiverades, utan inom stallet nago s k stomme inom hjarnans hypotalamusregion. Karla reagerade villig synonym klok nar do luktade gallande e substans saso liknar det kvinnliga konshormonet ostrogen. Men nar kvinnor luktade villi saken dar ostrogenlika substansen vart det hygglig lukthjarnan sasom aktiverades, sam synonym gallde for karla nar do luktade kungen det testosteronlika doftamnet. Det tyder villig att nyligen dessa doftsignaler paverkar oss skild pundare kungen kon, alternativ eventuellt snarare, beroende villi vilken konsidentitet sam vilka sexuella preferenser vi ager. Korresponderande skillnader emellan konen age hane tidigare kunnat kika hos till exempe rhesusapor.