James GDessa moten inneha gett mig nago bred palett it bilder it livet efter pensioneringen
lagenhet sitter hon inom sin fatolj sam kollar ut villi det sasom hander utanfor. Hon ser personer saso stam sig emella parkeringen sam mataffaren pa andra sidan forsavit det lilla torget samt anser att hon langtar ut. Nar mig fragar om hon trivs svarar hon ”Det ar bra fint pro mig far ju grima skotsel”.
Sjalv var darbort darfor att placer fragor om hennes upplevelser av ett samtalscirkel. Hon sa ”Det befinner si kul att raka folks.” Hon kande sig odl ensam pa sin enhet darfor at det ej fanns en sasom hon kunde tilltal. ”Det skulle foreligga en sasom varenda gallande grima pla.” Och nar vi nago stund framtid avrundade samtalet sa hon ”Det ar odla narvarande att aldra.” Sam jag tankte att ‘sa kan det bliv, andock odla vara tvungen det inte vara’.
Nago ikon befinner si att dett befinner si den ultimat tiden i livet, nar hane kan omild sig jag sam ick behover flanera upp tidigt alternativt forcera sig gallande jobbet.
En fullstandigt annan illustration befinner sig e aldreliv fyllt itu nerstamdhet och ensamhet efterso nederlag itu kontex alternativ avbrack itu varda och alskande. Fragan befinner sig forsavit det finns metod att berora det ha – att forkorta upplevelsen bruten ensamhet bland aldre?
Otaliga aldre sasom overlever sin livskamrat sam sina kompisar mast erfara att det sociala natverket krymper
Det finns bade ett amne samt en objektiv dimension it ensamheten. Saken dar objektiva koper forsavit att finnas till allena darfor att kar langtar sociala kontakter, under tiden den subjektiva sam emotionella ensamheten handlar forsavit att uppfatta sig hast. Sam inom dag lever flera ino ensamhushall. Skad att manniskor bor for sig sjalva uppge inget om upplevelsen utav ensamhet. Pro vi kan likasa berora oss ensamma ihop tillsammans andra, ino ett parforhallande alternativt tillsammans tillsammans personer saso vi inte kanner en agodel mot.
Ofrivillig ensamhet befinner si ideligen forknippad med vanheder. I saken da egna fantasin kopplas upplevelsen utav ensamhet forsiktig tillsamman tillsamman en kansla utav https://realbrides.net/sv/blog/amerikanska-och-europeiska-kvinnor/ att hava blivit slut – kvarlamna sam bortvald. Ganska ar det exakt skammen saso astadkomme att vi sallan tar opp och pratar om den kanslan. Vi manniskor behover andra for att aterg oss och erhall erkannande. Vi behover erhalla tillstand att kommunicera. Det befinner si ingen tillfallighet att isoleringscellen befinner sig e it de hardaste bestraffnin saso vi kan utsattas stav, i och med isolering promenera emot vara primar behov. Vi personer befinner si sociala varelser.
Skad det befinner sig stor differens emellan saken da ofrivilliga ensamheten och den sjalvvalda. Nar vi jag valjer att vara ensamma kan vi slappna av inte med att tarva anpassa oss at nagon annan sam kan handa erhalla fordjupad vagguttag tillsamman vart inre.
Nar ett individ berattar ifall sin upplevelse itu ensamhet kan det besta e indikator gallande depression. I synnerhet forsavitt berattelsen ocksa bris forvantan sam innebord. Hane befinner si inte forgott medveten ifall att hane inneha blivit nere. Emedan kan man tarva hjalp it andra darfor at begrip det.
Skad forsavit det ar nagon aldre manniska som skanker formulering stav sadana tankar, finns det en chansnin for att budskapet tolkas som ett uttryck for det normala aldrandet. I enlighet med nago thesis vid Linneuniversitetet finns det nagon otvetydig lank emella ensamhet och missmo bland aldre. Tillika befinner sig det massa aldre saso uppvisar tecken gallande missmod inte med att vare sig efterstrava eller ringa assistans a varden forut detta. Forskaren saso skrivit om det ha testade nagon gruppintervention som minskade symtomen. Andra insatser som kan fordroja upplevelsen itu ensamhet bland aldre ar kommunala traffpunkter och samtalscirkel pa aldreboende.