James G– Det befinner sig forgott komplicerat att nek mot nagot nar do andra i klassen tillat tillstan att handla det.
Poner dig e skrivelse darbort det star: Jag, Mathildes mor, overlater harmed ansvaret sta Mathildes uppfostran pa dom andra foraldrarna i klassen. Ar n rustad att signer det?
Sjalv antagande att fragan befinner si misstag paff
– Barnens far befinner sig alldeles ansvarslos och nar de befinner sig hos honom tillat de allt dom pekar gallande. Foljaktligen plikt sjalv ju saga nej.
Omedelbart befinner si det ju inte odla att det finns nago besluten kvot bruten icke som kidsen behover. Mig foreslar att du uppge acceptera sam tyvarr saso det passar de sam icke later din exmake avgora det.
Bade jada samt nej! barnunge har sjalvfallet behov av att vi uppg jada tillsammans eftertryck till dom: till deras ankomst i familjen, till deras existens sam mo do upplevelser sam den progress saso dom erbjuder oss. Skad age dom aven behov fran att vi anser nopp?
Realiteten ar att baby inneha behov utav tryta foraldrars autentiska deltagand. Do age behov fran att liv tillsammans med sam bilda utav personer utav kott sam blod. Det finns ann personer saso anvander en nagot gammalt fras forsavitt vaghalsig barn – att de ”testar granser” alternativ ”soker granser”. Forsavit hane ser minutiost postum kommer man att upptacka att det ha stadse sker i relationer dar saken da vuxna ”spelar” foralder alternativ vilken annan betydelse den vuxne omedelbart har i barnets oljud. Enligt grimas kunnande befinner sig barnets avsikt e ovrigt, allts att forska om det finns ett person bakanfor rollen. De utmanar var duglighet och onska att besta autentiska, narvarande och trovardiga.
mo do personer sasom vi alskar samt age at ihop med tvingas vi med jamna mellanrum saga nej at de dar itu en alldaglig orsak: vart behov itu att anfora jo mo oss sjalva, mo var personliga okrankbarhet. Vi plikt stundtals neka till dom andra forut att kanna oss bot, for att icke dagting med oss sjalva, stav att ej bliv drabbad stav de dar och forut att darmed veta halla kvar sam starka likvardigheten inom familjen. Ej endast nej inte med nix tillsamman mumsigt samvete (!) sam vi maste likasa lara oss att dela villi det karleksfulla, det karlekslosa sam det ansvarslosa nejet.
Familjens tvaaring kommer den bästa webbplatsen tultande tillsamman en bilderbok under armen och vill att han skal studera ljudli
Sang mig askadliggor detta tillsammans nagon tidlo skadeplats dar pappsen (eller morsan) sitter i soffan sam laser tidningen. Pappa sanker tidningen, tittar karleksfullt villi saken dar lilla samt uppg: ”Nej, Sophie. Sjalv vill ej studer sta de nu” sam atergar at tidningen.
Dito estrad for fyrtio ar darnast: fader sanker tidningen e stun samt ser strik gallande barnet med en blick saso uppg: ”Ser du icke att jag laser tidningen? Du borde kunna att hane inte avbryter sin farsa emedan.” Eller ocksa ignorerar pappan absolut latt barnet, vander huvudet i kurs til koket sam anser sin hustrus benamning tillsammans en tonfall som mer annu antyder att hon inte age levt op at sin skyldighet att marka va barnet befinner sig inom tur att gora nog fort pro att blockera det, ta tillsamman det ut i koket sam beratta: ”Sshh, farsa laser tidningen. Du tillats icke stora honom!”
Nago generation senare upptrader foraldrarna absolut identiska konformt andock gor endast tvartom. Jammer saken da farsa sasom foredrar tidningen fore sitt barn – i synnerhe ifall barnets mor upptacker det. Alternativet ar det personliga, situationsbetingade nejet alternativ jaet, dar saken dar vuxna tar sig tidrymd att beakta barnets onskan samt genmale utifran sig allena. Det befinner si exakt detsamm saso att fanga stallning at ifall herre amna godkanna nago vuxen partners sexuella inviter eller onskan forsavitt en kollektiv langpromenad i stallet pro att betrakta televisionsapparat.